Warning: set_exception_handler() expects the argument (JErrorPage::render) to be a valid callback in /storage/content/56/132056/zornmarket.se/public_html/libraries/cms.php on line 49 Zornmärket - Carin Funseth - första riksspelmannen på kulning sedan 1989

Årets uppspelningar för Zornmärket har kommit igång på Gotlands folkhögskola, som funnits i Hemse sedan 1881. De välventilerade och ljudisolerade rummen i den nya delen lämpar sig väl för uppspelningarna som pågår fram till fredag. På den första dagen var det tre som spelade till sig zornmärket i brons, en som erhöll diplom efter brons, och en som blev riksspelman och tilldelas det åtråvärda zornmärket i silver - kulerskan Carin Funseth från Mölndal. 

Det är inte många som håller på med kulning. Sedan Svenska Folkdansringen tog över uppspelningarna 1933 är det bara registrerat 16 personer som spelat upp på kulning, av tusentals uppspelande, men av dem har nu fem blivit riksspelmän.

- Det är lite knôligt att hålla på med kulning, säger Carin Funseth, för det finns inte så många naturliga tillfällen att kula. Man kan inte kula till dans, och även om det gärna används när man ska öppna en stämma, så är det över på fyrtiofem sekunder. Det är sällan det saknas kulning i något sammanhang.

Carin är sedan några år bosatt i Oslo, där hon delar sin tid mellan att ha sångelever vid kulturskolorna i Kongsberg och Gjerdrum och att vara formidler vid Norsk Folkemuseum. 

- Det innebär att man är stugvärd och vakt för de kulturföremål som visas. Det är lite som Skansen. På Folkemuseum har jag faktiskt kunnat öva på min kulning då och då på ett naturligt sätt.

Carin lyfter fram sin lärare Maria Röjås, som var den som senast blev riksspelman på kulning, och lärde henne att man måste ha många starter i sin övning och sedan vila, för att det är så ansträngande för muskulaturen. Man kanske laddar upp och börjar en kulning 15 gånger på en dag, kular några sekunder, och vilar sedan rösten i en halvtimma. Det passar sällan att öva i traditionella övningsrum på musikhögskolan, som ofta är för små för att ljudet inte skall bli överväldigande. Större lokaler, som ger lite gensvar går dock bra, som en kyrka eller stor sal utan ljuddämpande plattor. Utomhus söker man gärna upp en vägg som ljudet kan studsa emot.

Nu, när zornmärket i silvret är erövrat vill Carin utforska den norska vallmusiken, som liknar den svenska, men saknar sådana stilbildande förebilder som Elin Lisslass och Karin Edwards Johansson.

text och bild: Anders Ewaldz
0721 78 76 05