Intervjuer
Varje dag porträtterar vi några av spelmännen som fått utmärkelser med text och bild.
Den sista spelmannen i år att koras till riksspelman blev Kristina Leesik. Hon spelade sörmlandslåtar för de fyra jurymedlemmarna som gav henne silver.
Det är ett långvarigt, metodiskt arbete med att förfina spelet av sörmländsk folkmusik som premieras när nyköpingsbon Henrik Lindberg nu tilldelas zornmärket i silver.
Magnus fiol ser inte ut som andras. Där det på en normal fiol sitter fyra stämskruvar i en sirligt formad snäcka, har Magnus tolv skruvar, och det som börjar som en snäcka avslutas i ett hiskeligt vidunders huvud, skickligt utskuret med tänder och tunga.
Att Filip skulle bli riksspelman direkt på första försöket kom som en överraskning. Han spelade upp för att utmana sig själv och för att öva på att hantera en musikaliskt jobbig situation och var beredd på att bli besviken, vilket inte hände.
Zornmärkesuppspelningarna på Folkungagillets hemvist Landerydsgården i Linköping har hunnit halvvägs, och sammanlagt sex nya riksspelmän har utsetts. En av dem är Håkan Backlund från Stöde.
Det finns många olika vägar in i folkmusiken. För Jens Sundberg började det i 20-årsåldern, när en kompis ropade in ett gammalt Hohner-spel på nätauktion. Jens provade, och tyckte att det var ett superhäftigt instrument. Det dröjde inte länge förrän han köpte ett eget tvåradigt durspel och började lära sig själv att spela på det.
Tommy kom först i kontakt med folkmusiken genom att hans föräldrar spelade i spelmanslag och till folkdanslag i Skåne. Han började också sin folkmusikaliska bana inom den traditionella skånemusiken, men efter att ha gått på folkhögskolan i Malung hittade han en egen folkmusikalisk identitet genom låtarna från Rättvik.