Nominera till Guldmärket
Arrangera en uppspelning

Historisk bakgrund

När Anders Zorn anordnade den första spelmansstämman i Gesunda år 1906 hade han några år tidigare sammanträffat med Nils Andersson som var i full färd med sina låtuppteckningar; det var de stora ungdomsmötenas tid och under hembygdsrörelsens genombrottsår.

Med sina starka rötter i hembygden och med sin fina förståelse för folkmusiken såsom oupplösligt förenad med gamla seder och bruk ville Anders Zorn med sin insats dels få reda på hur mycket av det gamla som fanns kvar, dels väcka intresse för och stödja denna traditionsrika musik gentemot de nya inflytelser som under 1800-talets senare del blivit allt starkare. Annan musik med andra instrument hotade att urvattna och starkt förändra den särpräglade folkmusik som dittills karakteriserat olika landsändar.

De första spelmansstämmorna var spelmanstävlingar med i första hand penningpris. När den första riksstämman skulle anordnas i Stockholm 1910 motsatte sig Anders Zorn bestämt tävlingsformen då musik från olika landskap inte kunde tävlingsmässigt jämföras.

 

Till denna riksspelmansstämma inbjöds ett antal spelmän från olika delar av landet och som minne erhöll samtliga deltagare ett spelmansmärke i silver, ritat och bekostat av Anders Zorn. Detta märke kom sedan, med ett undantag, inte mera att utdelas under Zorns livstid.

Vid 1930-talets början kunde Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur genom en överenskommelse med fru Emma Zorn återge Zorns spelmansmärke dess roll som livgivande faktor i svenskt spelmansliv. Statuter utformades och Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur kunde för första gången utdela märket i guld, silver och brons vid spelmansstämman i Västerås 1933. Guldmärket var då icke enbart ett spelmansmärke utan kunde även utdelas för allmänt förtjänstfulla insatser på folkmusikens område. År 1956 blev guldmärket uteslutande ett spelmansmärke. Ytterligare revisioner av statuterna har företagits åren 1964, 1974 och 1984. Härmed förändrades zornmärket från deltagarmärke till förtjänstmärke, vilket man numera erhåller endast genom att spela upp för en jury, bli bedömd och godkänd.

Under 1900-talets första hälft fungerade Zornmärket som ett verksamt stöd åt folkmusiken som under dessa år genomlevde en kritisk period. I våra dagar upplever vi att folkmusiken står stark, samtidigt som ett rikt utbud av annan musik öser ur dess källor och även förändrar dess egenart. Zornmärket fyller i dag alltjämt sin ursprungliga uppgift på samma sätt som under Zorns tid: att främja våra folkmusikaliska traditioner så att vår folkmusik alltjämt kan och får behålla sin särart och sådana uttryckssätt som varit kännetecknande för olika delar av vårt land.

Riksspelman

Med samtliga märken följer ett diplom, vilket desutom kan utdelas separat som uppmuntran till fortsatt spelmansgärning. För att erhålla diplom, brons- eller silvermärke måste man spela upp minst tre låtar för zornmärkesjuryn. Zornmärket i gulld tilldelas synnerligen framstående traditionsbärare (endast ett till två guldmärken per år). Spelman som erhållit zornmärket i guld eller silver äger rätt att kalla sig riksspelman.